Berättelser om kyrkor i Skara stift
lista / karta Ulricehamns kommun
Fänneslunda-Grovare kyrka
Berättelser om kyrkor
i Skara stift
lista
Fänneslunda-Grovare kyrka
När de båda medeltida kyrkorna i Fänneslunda och Grovare på 1800-talet ansågs vara uttjänta beslöt man att uppföra en gemensam kyrka vid gränsen mellan de båda socknarna, ett par kilometer norr om Fänneslunda gamla kyrka och cirka fyra kilometer sydväst om Grovare gamla kyrka.
Stiftsledningen i Skara hade redan på 1700-talet ivrat för att de båda socknarna, liksom ursprungligen också Härna socken, skulle riva sina, som man tyckte undermåliga små och mörka kyrkor för att resa ett gemensamt gudshus. När kyrkbygget äntligen kom igång på 1870-talet hade dock Härna socken dragit sig ur.
Den gemensamma kyrkan uppfördes 1874 efter ritningar av arkitekten vid Överintendentsämbetet Johan Fredrik Åbom.
Han lät också något senare rita inredningen med altarprydnad, altarring, predikstol och läktare.
1894 köpte man en orgel från Saleby kyrka, byggd på 1850-talet av Johan Nickolaus Söderling som var verksam i Göteborg i mitten av 1800-talet och som under sitt yrkesverksamma liv hann med att bygga hela 150 orglar. De flesta av dessa är nu borta eller ombyggda. Orgeln här i Fänneslunda-Grovare kyrka har dock bara varsamt renoverats och är alltså en av de bäst bevarade Södelingorglarna i landet.
1930 målades koret med kalkmålningar föreställande Jesu korsfästelse och Kristi himmelsfärd utförda av John Hedaeus från Borås, som tidigare dekorerat ett flertal kyrkor i Sjuhäradsbygden.
Vid en genomgripande invändig renovering 1963 lät man minska antalet sittplatser i kyrkan. Från att ursprungligen haft 626 sittplatser, minskade man till 192 platser, eftersom invånarantalet då bara var 216 personer.
En inventering 1918 berättar att föremål från de gamla kyrkorna hade placerats i Borås museum; huvudbanér, altaruppsats i barock, predikstol från 1600-talet, relief ur helgonskåp och triumfkrucifix från 1400-talet.
Men några har funnit sin väg till den gemensamma kyrkan.
Landshövdingen Henrik von Vicken och hans hustru Anna Posse skänkte 1688 kalk och paten i drivet silver till Fänneslunda kyrka, och som ännu brukas.
I koret står två medeltida dopfuntar i sandsten, som båda används.
Fänneslundafunten är prydd med ett geometriskt mönster som är mycket ovanlig på dopfuntar i vårt land. Grovarefunten har ett antal figurscener i relief, bland annat Mikaels strid med draken, Guds lamm och Kristus i en funt. Funten räknas till stenmästaren Andreas skola från slutet av 1100-tal.
Barn från Fänneslunda socken döps i Fänneslunda gamla kyrkas dopfunt och barn födda i Grovare socken döps i sin dopfunt.
Stiftsledningen i Skara hade redan på 1700-talet ivrat för att de båda socknarna, liksom ursprungligen också Härna socken, skulle riva sina, som man tyckte undermåliga små och mörka kyrkor för att resa ett gemensamt gudshus. När kyrkbygget äntligen kom igång på 1870-talet hade dock Härna socken dragit sig ur.
Den gemensamma kyrkan uppfördes 1874 efter ritningar av arkitekten vid Överintendentsämbetet Johan Fredrik Åbom.
Han lät också något senare rita inredningen med altarprydnad, altarring, predikstol och läktare.
1894 köpte man en orgel från Saleby kyrka, byggd på 1850-talet av Johan Nickolaus Söderling som var verksam i Göteborg i mitten av 1800-talet och som under sitt yrkesverksamma liv hann med att bygga hela 150 orglar. De flesta av dessa är nu borta eller ombyggda. Orgeln här i Fänneslunda-Grovare kyrka har dock bara varsamt renoverats och är alltså en av de bäst bevarade Södelingorglarna i landet.
1930 målades koret med kalkmålningar föreställande Jesu korsfästelse och Kristi himmelsfärd utförda av John Hedaeus från Borås, som tidigare dekorerat ett flertal kyrkor i Sjuhäradsbygden.
Vid en genomgripande invändig renovering 1963 lät man minska antalet sittplatser i kyrkan. Från att ursprungligen haft 626 sittplatser, minskade man till 192 platser, eftersom invånarantalet då bara var 216 personer.
En inventering 1918 berättar att föremål från de gamla kyrkorna hade placerats i Borås museum; huvudbanér, altaruppsats i barock, predikstol från 1600-talet, relief ur helgonskåp och triumfkrucifix från 1400-talet.
Men några har funnit sin väg till den gemensamma kyrkan.
Landshövdingen Henrik von Vicken och hans hustru Anna Posse skänkte 1688 kalk och paten i drivet silver till Fänneslunda kyrka, och som ännu brukas.
I koret står två medeltida dopfuntar i sandsten, som båda används.
Fänneslundafunten är prydd med ett geometriskt mönster som är mycket ovanlig på dopfuntar i vårt land. Grovarefunten har ett antal figurscener i relief, bland annat Mikaels strid med draken, Guds lamm och Kristus i en funt. Funten räknas till stenmästaren Andreas skola från slutet av 1100-tal.
Barn från Fänneslunda socken döps i Fänneslunda gamla kyrkas dopfunt och barn födda i Grovare socken döps i sin dopfunt.
