Stacks Image 262085

Berättelser om kyrkor i Skara stift
lista / karta Vårgårda kommun
Hols kyrka

Berättelser om kyrkor
i Skara stift

lista
Hols kyrka

Kyrkan i Hol är är troligen byggd under andra halvan av 1100-talet eller kring år 1200.

När denna typen av kyrkor byggdes kom de även att bli försvarsanläggningar-dessa kraftiga stenväggar motstod den tidens vapen. Det var även en tillflyktsplats för kvinnor och barn under ofredstid.
Och krig kom också att drabba trakten, även om det dröjde till 1600-talet.

1612 blev kyrkan plundrad av danskarna och det sägs att de en tid använde kyrkan till stall, och som ett minne från denna tid murade en hästsko in över ingången till sakristian vid en större renovering av kyrkan år 1776.

En gammal järnbeslagen dörr hade 16 kulhål, som minne från danskarnas härjningar. Dörren togs bort vid reparationen 1905 då ny ingång gjordes rakt i väster, och de båda ingångarna som fanns på sidorna murades igen.

Danskarna ska bland annat ha rövat bort kyrkans två klockor, samt en mindre primklocka. Primklockan var en liten klocka som har anor från den katolska tiden, och som användes för att under mässan ringa in den liturgiska hymnen före nattvarden.

Den stora klockan ska ha förts till Tanum i Bohuslän som då var danskt. En soldat från Hol ska ha sett ordet Hool på en kyrkklocka i Tanum i slutet av 1660-talet. Den andra klockan och primklockan har hittills inte kunnat spåras. Och när man byggde en ny kyrka i Tanum på 1820-talet lät man gjuta om de gamla klockorna, så eventuella spår av Hols gamla klocka är borta för alltid.

År 1776 ersattes den gamla klockstapeln av ett kyrktorn. Bjälkar, timmer och spiror köpte man från Bälinge och Alingsås Landsförsamling, eftersom det inte fanns tillräckligt med skog i Hol.
Samtidigt ersattes det gamla vapenhuset av trä med ett nytt i sten, och man lät ta upp nya fönster i norrmuren.

I början av 1940-talet restaurerades kyrkan invändigt under ledning av arkitekt Ärland Noréen, med syfte att återskapa 1700-talskaraktären.

Läktaren i kyrkan är byggd 1699. År 1711 utfärdade kyrkoherde Anders Berghelin ett dekret: "drängama må ej sitta på läktarbarriären då de kunna tappa sina träskor på dem som sitta under i bänkarna."

Altartavlan är från 1703 och tillverkad av Boråsbildhuggaren Gustav Khilman, som även några år senare lät tillverka predikstolen. Khilman var en av de Karolinska tidens bäste bildhuggare och konstsnickare i Västergötland. Khilman förde vidare den stil som hörde till traditionerna från Magnus Gabriel de la Gardie Läckö Skola. Han hade inte den framgång han förtjänade trots sitt mästerskap, utan dog urfattig och glömd.

När kyrkan renoverades i början av 1900-talet fann man en runsten som lutades mot kyrkogårdsmuren, men denna flyttades på 1960-talet in i vapenhuset.

Och den höga smala runsten som i dag står på kyrkogården påträffades 1996. Den satt då inmurad i yttermuren under korfönstret. Förmodligen har den en gång stått rest i närheten av kyrkan, eller i närheten av det stora gravfältet några hundra meter norr om kyrkan.
På stenen som är från 1100-talet kan vi läsa att ”Ulf och Assur reste denna sten efter Aslak, en mycket god tegn, sin mycket älsklige fader."
Stacks Image 262114