Berättelser om kyrkor i Skara stift
lista / karta Ulricehamns kommun
Fänneslunda kyrkoruin
Berättelser om kyrkor
i Skara stift
lista
Fänneslunda kyrkoruin
Fänneslunda gamla kyrka byggdes på 1100-talet, och var utan torn. Huvudingången låg i den södra långväggen. Koret i öster hade ett altare uppmurat i sten med en relikgömma, och med en häll av gråsten.
Fönstren var få, små och rundbågade, och till vänster finns ett urtag i väggen där man kanske bland annat förvarade kalken.
I fönsteröppningarna kan man fortfarande de gamla fönsterbågarna av järn.
Under andra halvan av 1700- talet ville stiftsledningen i Skara att Fänneslunda, Grovare och Härna församlingar skulle göra gemensam sak, ge upp sina gamla och slitna kyrkor för att i stället bygga en ny gemensam kyrka.
Det dröjde dock ända in på 1870- talet innan den nya kyrkan kom att byggas för Fänneslunda och Grovare församlingar. sedan Härna beslutat att behålla sin gamla kyrka.
Fänneslunda romanska gråstenskyrka lämnades att förfalla. 1936 konserverades kyrkoruinen och uppfördes till nuvarande skick.
Under golvet hittades snidade plankor som kan tyda på en tidigare stavkyrka på platsen.
Enligt en gammal sägen ska det finnas en underjordisk gång från kyrkan till den närliggande herrgården som en gång var ett kloster där munkarnas celler ännu finns kvar.
Om man följde gången skulle man komma fram tilll den unga och vackra Emelies grav.
Där skall hon vila, iförd sin bruddräkt och omgiven av allt sitt silver och allt sitt guld. Emelie var hustru till den siste
adlige ägaren av Fänneslunda, Martin Kjerrulf von Wolffen.
En av ägarna till denna stormannagård på 1400-talet hette Sven Bååt, halvbror till den beryktade hallänningen Abraham Brodersson, som var den danska unionsdrottningen Margaretas gunstling.
En intressant runsten står vid Fänneslunda säteri stod ursprungligen här vid Fänneslunda gamla kyrka. Den flyttades någon gång vid mitten av 1700-talet av baron von Knorring till säteriets trädgårdsanläggning, men flyttas till sin nuvarande plats på 1940-talet.
På stenen står i ungefärlig översättning: ”Kafli reste denna sten till minne av Geiri, en mycket god tegn, bitu's broders son.”
Sedan 2009 anordnas en visfestival årligen på platsen.
Fönstren var få, små och rundbågade, och till vänster finns ett urtag i väggen där man kanske bland annat förvarade kalken.
I fönsteröppningarna kan man fortfarande de gamla fönsterbågarna av järn.
Under andra halvan av 1700- talet ville stiftsledningen i Skara att Fänneslunda, Grovare och Härna församlingar skulle göra gemensam sak, ge upp sina gamla och slitna kyrkor för att i stället bygga en ny gemensam kyrka.
Det dröjde dock ända in på 1870- talet innan den nya kyrkan kom att byggas för Fänneslunda och Grovare församlingar. sedan Härna beslutat att behålla sin gamla kyrka.
Fänneslunda romanska gråstenskyrka lämnades att förfalla. 1936 konserverades kyrkoruinen och uppfördes till nuvarande skick.
Under golvet hittades snidade plankor som kan tyda på en tidigare stavkyrka på platsen.
Enligt en gammal sägen ska det finnas en underjordisk gång från kyrkan till den närliggande herrgården som en gång var ett kloster där munkarnas celler ännu finns kvar.
Om man följde gången skulle man komma fram tilll den unga och vackra Emelies grav.
Där skall hon vila, iförd sin bruddräkt och omgiven av allt sitt silver och allt sitt guld. Emelie var hustru till den siste
adlige ägaren av Fänneslunda, Martin Kjerrulf von Wolffen.
En av ägarna till denna stormannagård på 1400-talet hette Sven Bååt, halvbror till den beryktade hallänningen Abraham Brodersson, som var den danska unionsdrottningen Margaretas gunstling.
En intressant runsten står vid Fänneslunda säteri stod ursprungligen här vid Fänneslunda gamla kyrka. Den flyttades någon gång vid mitten av 1700-talet av baron von Knorring till säteriets trädgårdsanläggning, men flyttas till sin nuvarande plats på 1940-talet.
På stenen står i ungefärlig översättning: ”Kafli reste denna sten till minne av Geiri, en mycket god tegn, bitu's broders son.”
Sedan 2009 anordnas en visfestival årligen på platsen.