Berättelser om kyrkor i Skara stift
lista / karta Habo kommun
Fiskebäcks kapell
Berättelser om kyrkor
i Skara stift
lista
Fiskebäcks kapell
Fiskebäck var under medeltiden en egen socken, men kom sedan att ingå i Habo. Äldsta kyrkan på platsen var en träkyrka som enligt traditionen uppfördes i tacksamhet av en adelsdam som räddades ur sjönöd.
När kyrkan ödelades i den brand på 1620-talet uppfördes istället en korskyrka av liggtimmer. Denna kyrka flyttades år 1780 femton kilometer norrut till den nybildade Gustaf Adolf socken eftersom byborna där hade allt för lång väg till Habo kyrka.
I sydöstra hörnet av kyrkogården, vid minneslunden står en stor ek som redan då vid flytten av kyrkan hade några hundraår på nacken. Den planterades alltså på 1500-talet.
Efter att kyrkan flyttats fanns det under många år inget kapell här i Fiskebäck, utan enbart en kyrkogård. Det var först 1939 som det nuvarande kapellet uppfördes. Byggnaden som ursprungligen var avsett som gravkapell ritades av arkitekt Karl Martin Westerberg som var verksam vid Svenska kyrkans diakonistyrelse och som tjänstgjorde som arkitekt för Byggnadsstyrelsen, det som tidigare hette Överintendentsämbetet.
Kapellets rödfärgade fasader har tidigare haft ljusa färger, sannolikt huvudsakligen i gult.
Den klockstapel som står väster om kapellet uppfördes sannolikt redan på 1600-talet. Stapeln reparerades 1931 under ledning av stadsarkitekten i Jönköping Göran Pauli då ny panel tillkom och stommens rötskadade delar ersattes.
Vid korgaveln finns en porträttgravhäll över Julius Kemmerer, adlad Lantzenfeldt som var Per Brahe den yngres hauptman på Visingsborg, och som regerade på Visingsö vid grevens frånvaro. Det var Julius Kemmerer som bekostade bygget av det föregående kapellet på platsen och han var också kapellets patronus.
En del medeltida inventarier som tidigare fanns i den föregående kyrkorna i Fiskebäck finns nu på annat håll, som en dopfunt som anses härstamma från 1100-talet, och som numera återfinns på museet i Skara.
Även ett tyskt altarskåp från 1400-talet fanns tidigare i Fiskebäck, men förvaras numera på Historiska museet i Stockholm. I sakristian finns en bild av detta sengotiskta altarskåp som kom från en nordtysk kyrka och som skänktes av Julius Kemmerer.
I södra delen av kyrkan står en orgel som man 2007 fick överta från Sankt Johannes kyrka i Habo. Den tillverkades 1968 av A. Magnusson Orgelbyggeri AB och är i originalskick förutom en självständig pedal som byggdes till i samband med flytten. Orgeln är mekanisk och har sex stämmor fördelade på manual och pedal.
När kyrkan ödelades i den brand på 1620-talet uppfördes istället en korskyrka av liggtimmer. Denna kyrka flyttades år 1780 femton kilometer norrut till den nybildade Gustaf Adolf socken eftersom byborna där hade allt för lång väg till Habo kyrka.
I sydöstra hörnet av kyrkogården, vid minneslunden står en stor ek som redan då vid flytten av kyrkan hade några hundraår på nacken. Den planterades alltså på 1500-talet.
Efter att kyrkan flyttats fanns det under många år inget kapell här i Fiskebäck, utan enbart en kyrkogård. Det var först 1939 som det nuvarande kapellet uppfördes. Byggnaden som ursprungligen var avsett som gravkapell ritades av arkitekt Karl Martin Westerberg som var verksam vid Svenska kyrkans diakonistyrelse och som tjänstgjorde som arkitekt för Byggnadsstyrelsen, det som tidigare hette Överintendentsämbetet.
Kapellets rödfärgade fasader har tidigare haft ljusa färger, sannolikt huvudsakligen i gult.
Den klockstapel som står väster om kapellet uppfördes sannolikt redan på 1600-talet. Stapeln reparerades 1931 under ledning av stadsarkitekten i Jönköping Göran Pauli då ny panel tillkom och stommens rötskadade delar ersattes.
Vid korgaveln finns en porträttgravhäll över Julius Kemmerer, adlad Lantzenfeldt som var Per Brahe den yngres hauptman på Visingsborg, och som regerade på Visingsö vid grevens frånvaro. Det var Julius Kemmerer som bekostade bygget av det föregående kapellet på platsen och han var också kapellets patronus.
En del medeltida inventarier som tidigare fanns i den föregående kyrkorna i Fiskebäck finns nu på annat håll, som en dopfunt som anses härstamma från 1100-talet, och som numera återfinns på museet i Skara.
Även ett tyskt altarskåp från 1400-talet fanns tidigare i Fiskebäck, men förvaras numera på Historiska museet i Stockholm. I sakristian finns en bild av detta sengotiskta altarskåp som kom från en nordtysk kyrka och som skänktes av Julius Kemmerer.
I södra delen av kyrkan står en orgel som man 2007 fick överta från Sankt Johannes kyrka i Habo. Den tillverkades 1968 av A. Magnusson Orgelbyggeri AB och är i originalskick förutom en självständig pedal som byggdes till i samband med flytten. Orgeln är mekanisk och har sex stämmor fördelade på manual och pedal.
