Berättelser om kyrkor i Skara stift
lista / karta Habo kommun
Gustav Adolfs kyrka Habo
Berättelser om kyrkor
i Skara stift
lista
Gustav Adolfs kyrka Habo
Gustav Adolfs kyrka uppfördes ursprungligen på 1600-talet i Fiskebäck som ett kapell vid Vätterns strand, omkring 15 km söder om den nuvarande platsen.
En lokal legend berättar att en förnäm kvinna, som råkat i sjönöd på Vättern avgav ett löfte att uppföra en kyrka på den strand där hon blev räddad.
Den gamla medeltidskyrkan brann dock ned år 1623, varpå ett nytt kapell, det som nu är Gustav Adolfs kyrka uppfördes på samma ställe.
I mitten av 1600-talet hade Sven i Högsbäck ålagts att uppföra ett nytt kor som straff för att han hade talat illa om kyrkan. Och vid en stor renovering i mitten av 1730-talet målades tak och väggar av Johan Kinnerus, som var målarmästare i Jönköping.
Under 1700-talet var Fiskebäcks kapell en väl etablerad offerkyrka där folk från när och fjärran skänkte gåvor för hjälp i sjukdom och nöd.
Men invånarna i norra delen av socknen var missnöjda eftersom man där saknade kyrka, vilket så småningom ledde till att man år 1780 flyttade kyrkan till sin nuvarande plats.
När kyrkan återuppfördes övergav man det centraltorn kapellet tidigare varit försett med och lät istället uppföra ett torn i väster. Hur kyrkan ursprungligen såg ut kan vi se i monter i kyrkan.
Det var också i samband med denna flyttning, som Gustav Adolfs församling fick sitt namn efter dåvarande kronprinsen Gustav Adolf, som senare blev kung Gustav IV Adolf. Efter att han blivit avsatt i en statskupp 1809 raderades namnen på honom och hans gemål ut från orter, gator och torg över i stort sett hela landet, men här fick namnet av en slump vara kvar. Och man glömde då också bort att hans drottning hade fått ge namn åt några orter i Norrland, som ännu heter Fredrika, Dorotea och Vilhelmina.
Altaruppsatsen från omkring år 1717, och som symboliserar passionsdramat är med stor sannolikhet utförd av Jonas Ullberg den äldre, som också bland annat gjort altaruppsatsen i Habo kyrka. Hans bror Johan Ullberg var också en skicklig träsnidare som dock skapar en del förvirring, eftersom det vid den här tiden även i Skåne fanns en mycket framgångsrik och produktiv träsnidare vid namn Johan Ullberg.
Figurerna närmast korset är Maria och aposteln Johannes. De två figurerna i ytterkanterna är till vänster Moses och till höger troligen Johannes. Högst upp på båda sidor om klockan står två figurer, som håller de tortyrredskap som användes vid korsfästelsen. Klockan i altartavlan är av senare datum. Denna placering är ganska ovanlig, men förebilden är säkert hämtad från Habo kyrka, som också har en klocka i altartavlan.
Predikstolen från mitten av 1600-talet är sannolikt skapad av Johan Werner den äldre, som var Pehr Brahes den yngres hovkonterfejare på Visingsö. Anledningen till att han fick göra predikstolen var att dåvarande Fiskebäcks kyrkas patronus bekostat bland annat predikstolen, och denne som hette Julius Kemmerer var Pehr Brahes hauptman på Visingsö.
Trappan till predikstolen gick tidigare på utsidan av kyrkväggen, men i samband med en renovering av kyrkan 1840 byggdes predikstolen om. Figurerna på predikstolen är sannolikt hämtade från något äldre altarskåp. Detsamma gäller figurerna på baldakinen ovanför predikstolen.
Dopfunten i trä är tillverkad 1719 och fanns alltså med bland de inventarier som följde med kyrkan vid flytten från Fiskebäck. Dopfunten som sannolikt också den är tillverkad av Jonas Ullberg den äldre, och skänkt av en kommissarie Swan bärs av en fint snidad änglafigur.
Till dopfunten hör en sexkantig dopskål av tenn. En inskription i bottnen tyder på att dopskålen är skänkt av Carl Mellyn på Stora Kärrs egendom i Habo.
Här finns också välbevarade korbänkar från 1700-talet.
På södra väggen finns ett begravningsvapen som förmodligen bars vid begravningen av fröken Lona Lagerkrantz från Tumbäck år 1796.
Vid dörren till sakristian finns ett inramat krucifix snidat 1872 av den då 14-årige Johan Axel Wetterlund. Vi kan i dag bland annat se skulpturer av hans hand i nischer på södra fasaden på Stockholms slott.
Orgelfasaden uppfördes i mitten av 1800-talet efter ritningar av arkitekt Ludvig Hawerman vid Överintendentsämbetet, till kyrkans första orgel som byggdes av Sven Fogelberg.
Orgeln har byggts om flera gånger, senast i slutet av 1990-talet, men man har behållit den ursprungliga fasaden. Och även sex stämmor från den ursprungliga orgeln ingår i den nuvarande.
En lokal legend berättar att en förnäm kvinna, som råkat i sjönöd på Vättern avgav ett löfte att uppföra en kyrka på den strand där hon blev räddad.
Den gamla medeltidskyrkan brann dock ned år 1623, varpå ett nytt kapell, det som nu är Gustav Adolfs kyrka uppfördes på samma ställe.
I mitten av 1600-talet hade Sven i Högsbäck ålagts att uppföra ett nytt kor som straff för att han hade talat illa om kyrkan. Och vid en stor renovering i mitten av 1730-talet målades tak och väggar av Johan Kinnerus, som var målarmästare i Jönköping.
Under 1700-talet var Fiskebäcks kapell en väl etablerad offerkyrka där folk från när och fjärran skänkte gåvor för hjälp i sjukdom och nöd.
Men invånarna i norra delen av socknen var missnöjda eftersom man där saknade kyrka, vilket så småningom ledde till att man år 1780 flyttade kyrkan till sin nuvarande plats.
När kyrkan återuppfördes övergav man det centraltorn kapellet tidigare varit försett med och lät istället uppföra ett torn i väster. Hur kyrkan ursprungligen såg ut kan vi se i monter i kyrkan.
Det var också i samband med denna flyttning, som Gustav Adolfs församling fick sitt namn efter dåvarande kronprinsen Gustav Adolf, som senare blev kung Gustav IV Adolf. Efter att han blivit avsatt i en statskupp 1809 raderades namnen på honom och hans gemål ut från orter, gator och torg över i stort sett hela landet, men här fick namnet av en slump vara kvar. Och man glömde då också bort att hans drottning hade fått ge namn åt några orter i Norrland, som ännu heter Fredrika, Dorotea och Vilhelmina.
Altaruppsatsen från omkring år 1717, och som symboliserar passionsdramat är med stor sannolikhet utförd av Jonas Ullberg den äldre, som också bland annat gjort altaruppsatsen i Habo kyrka. Hans bror Johan Ullberg var också en skicklig träsnidare som dock skapar en del förvirring, eftersom det vid den här tiden även i Skåne fanns en mycket framgångsrik och produktiv träsnidare vid namn Johan Ullberg.
Figurerna närmast korset är Maria och aposteln Johannes. De två figurerna i ytterkanterna är till vänster Moses och till höger troligen Johannes. Högst upp på båda sidor om klockan står två figurer, som håller de tortyrredskap som användes vid korsfästelsen. Klockan i altartavlan är av senare datum. Denna placering är ganska ovanlig, men förebilden är säkert hämtad från Habo kyrka, som också har en klocka i altartavlan.
Predikstolen från mitten av 1600-talet är sannolikt skapad av Johan Werner den äldre, som var Pehr Brahes den yngres hovkonterfejare på Visingsö. Anledningen till att han fick göra predikstolen var att dåvarande Fiskebäcks kyrkas patronus bekostat bland annat predikstolen, och denne som hette Julius Kemmerer var Pehr Brahes hauptman på Visingsö.
Trappan till predikstolen gick tidigare på utsidan av kyrkväggen, men i samband med en renovering av kyrkan 1840 byggdes predikstolen om. Figurerna på predikstolen är sannolikt hämtade från något äldre altarskåp. Detsamma gäller figurerna på baldakinen ovanför predikstolen.
Dopfunten i trä är tillverkad 1719 och fanns alltså med bland de inventarier som följde med kyrkan vid flytten från Fiskebäck. Dopfunten som sannolikt också den är tillverkad av Jonas Ullberg den äldre, och skänkt av en kommissarie Swan bärs av en fint snidad änglafigur.
Till dopfunten hör en sexkantig dopskål av tenn. En inskription i bottnen tyder på att dopskålen är skänkt av Carl Mellyn på Stora Kärrs egendom i Habo.
Här finns också välbevarade korbänkar från 1700-talet.
På södra väggen finns ett begravningsvapen som förmodligen bars vid begravningen av fröken Lona Lagerkrantz från Tumbäck år 1796.
Vid dörren till sakristian finns ett inramat krucifix snidat 1872 av den då 14-årige Johan Axel Wetterlund. Vi kan i dag bland annat se skulpturer av hans hand i nischer på södra fasaden på Stockholms slott.
Orgelfasaden uppfördes i mitten av 1800-talet efter ritningar av arkitekt Ludvig Hawerman vid Överintendentsämbetet, till kyrkans första orgel som byggdes av Sven Fogelberg.
Orgeln har byggts om flera gånger, senast i slutet av 1990-talet, men man har behållit den ursprungliga fasaden. Och även sex stämmor från den ursprungliga orgeln ingår i den nuvarande.
